Jag har drunknat, hela mitt liv har fallit till havsbotten. Allt jag säger och gör sker endast i en liten luftbubbla, även om jag gör precis samma saker som annars. I den där bubblan finns bara jag, endast jag och min hjärna. Tillsammans försöker vi utföra mina rutiner på ett harmoniskt och lugnt sätt, utan att verka påtänd eller något liknande. I bubblan försöker jag lära känna mig själv, jag försöker analysera och diskutera utifrån vad jag gör och hur jag agerar. Kommer jag fram till något så använder jag mig av det i framtiden. Hittills har jag och min bubbla klarat oss ganska bra tillsammans, eftersom vi båda försöker vara lagom optimistiska, men jag hoppas att det inte tar allt för lång tid tills någon spräcker hål på den.
Jag vet precis vem jag vill ska spräcka hål på min bubbla.
måndag, januari 19, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar