To make it harder for yourself.

Jag har inte haft ork att skriva, skolan tar kol på mig även fast första veckan inte är över än. Alla mina krafter är så gort som bortblåsta och jag somnar nästan så fort jag sätter foten innanför dörren. Jag var orolig att jag inte skulle klara det. Jag är det fortfarande men inte lika mycket.. Det blir nog bra till slut. Jag hoppas det. Annar måste jag bestämma mig imorgon, hur jag vill att det ska bli. Hur jag vill att min framtid ska se ut. Det var svårare att börja tvåan än vad jag nånsin trott. Allt man har haft i ett år har försvunnit. Känslan av att gå i en klass där man inte känner sig tillräckligt mycket hemma med någon är som en känsla av olycklig kärlek. Klumpen i magen försvinner aldrig. Jag lovar, jah ska försöka klara av det.