Wanna wake up were you are

Finns ingenstans att gå, finns ingenstans att ta vägen. Man får sitta här och vänta.
Nu vet jag mer, har pratat med honom tre gånger. Han minns mig, men inte hur jag ser ut, han vet att jag är brunett, och vad min mamma heter, men inte mina vänner eller resten av familjen. Det finns ingenting någon kan göra, mer än att vänta hela tiden. Jag får fortfarande inte träffa honom, vet inte om jag vågar. Men imorgon får jag, och på något sätt längtar jag. Jag vill känna hans doft, se in i hans ögon och pussa hans läppar. Kommer han vilja göra det? Minns han vilka känslor han hade för mig eller har han bara förstått at vi är tillsammans? Jag vet ingenting.